En praktisk förklaring av vilka detaljer i förberedelsen före provning som är viktiga och hur de begränsar de slutsatser som läsare kan dra.
Redovisa varje resultatpåverkande steg
Förberedelser före provning bör redovisas när de kan påverka det observerade resultatet. Dokumentationen bör ange provets spårbara identitet, om förpackningen var oskadad och om provet rengjordes, slipades, smordes, justerades, konditionerades eller på annat sätt behandlades. Den bör också ange vem som utförde varje steg och när det skedde. En användbar redovisning är tillräckligt specifik för att läsaren ska kunna skilja mellan skicket vid mottagandet och skicket vid provningen.
Skilj mellan skick och prestanda
Förberedelse är inte automatiskt olämplig. Rengöring kan avlägsna föroreningar, medan konditionering kan krävas enligt en fastställd metod. Den grundläggande regeln är att ett förberett prov inte får beskrivas som om det visar ett obehandlat skick, såsom levererat. Om flera prov har fått olika förberedelser bör resultaten märkas separat i stället för att samlas under en gemensam beskrivning.
Fotografier tagna före öppning, efter förberedelse och efter provning kan bidra till att fastställa ordningsföljden, men bilder ersätter inte ett skriftligt protokoll. Protokollet bör också ange det provade materialet, förfarandet, miljön, operatörskontrollerade inställningar och eventuella avvikelser från den planerade metoden.
Anpassa påståendet till provtagningsunderlaget
NIST/SEMATECH e-Handbook förklarar att ett prov som valts ut från ett parti kan stödja ett beslut om detta parti inom ramen för en acceptansprovningsplan; syftet är inte automatiskt att uppskatta alla aspekter av partiets kvalitet. Transparent dokumentation av förberedelserna gör därför inte i sig ett prov representativt för hela produktionen. Den publicerade slutsatsen bör förbli begränsad till det identifierade provet, dess förberedelse och de förhållanden som faktiskt observerades, om inte en försvarbar provtagningsdesign stöder ett bredare påstående.